ångsbalk
Utfärdad: 18.07.1942
FÖRSTA AVDELNINGEN
Om domstolsväsendet
1 Kap. Om allmän underrätt
1 §
Tingsrätt är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol.
Domsaga är tingsrättens domkrets. Om indelningen i domsagor förordnar regeringen. Lag (1974:573).
Ändrad gm SFS 1974:573
2 §
I tingsrätt skall det finnas lagman. Som en del i en administrativ samverkan får en tingsrätt och en förvaltningssrätt på samma ort ha gemensam lagman.
Om regeringen inte bestämmer något annat skall det i tingsrätt även finnas en eller flera rådmän. I de tingsrätter som regeringen bestämmer skall det också finnas en eller flera chefsrådmän.
Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna.
Tingsrätt får vara delad i avdelningar. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.
Vid tingsrätt skall det finnas kansli, som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. Lag (2009:774).
Ändrad 2002-12-13 gm SFS 2002:996, ikraft 2003-01-01
Ändrad 2009-07-07 gm SFS 2009:774, ikraft 2010-02-15
3 §
Tingsrätten skall, om annat inte är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare. Lag (1989:656).
Ändrad gm SFS 1975:1288
Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1986:120, ikraft 1986-07-01
Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
3 a §
Vid huvudförhandling i tvistemål skall tingsrätten bestå av tre lagfarna domare, om annat inte är föreskrivet.
Rätten skall bestå av en lagfaren domare när huvudförhandlingen hålls i förenklad form.
Rätten är vid huvudförhandlingen domför med en lagfaren domare om i annat fall än som avses i andra stycket rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet.
Består rätten av tre lagfarna domare och inträffar förfall för någon av dessa sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med två lagfarna domare. Lag (1989:656).
Införd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
RH 2009:50 Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots…
3 b §
Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot.
Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet. Lag (1997:391).
Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, överg.best.
NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…
3 c §
Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den sammansättning som är föreskriven för huvudförhandling, om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. Lag (1989:656).
Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
3 d §
I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Första stycket gäller inte, om en part första gången han ska föra talan i målet yrkar att allmänna regler ska tillämpas och därvid gör sannolikt at den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, ska den part som begär att målet överlämnas till tingsrätt senast i samband därmed framställa yrkande som nyss sagts.
Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten ska handläggas som tvistemål. Vid bedömningen ska hänsyn inte tas till rättegångskostnaderna. Lag (2010:1202).
Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1991:847, ikraft 1992-01-01, överg.best.
NJA 2006 s. 22 Fråga om prövningstillstånd krävts i hovrätt vid överklagande av flera målsägandes enskilda anspråk…
NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…
NJA 2010 s. 336 Småmålslagen. En tillämpning av undantagsbestämmelsen i 1 kap. 3 d § andra stycket rättegångsbalken…
NJA 1990 s. 152 Fråga om dispositivt tvistemål, i vilket värdet av vad som yrkades uppenbart inte översteg hälften…
NJA 1995 s. 558 Avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR: n beträffande enskilt anspråk, som TR: n har…
NJA 1996 s. 393 Då en målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av flera brott prövats i en…
NJA 1999 s. 709 Prövningstillstånd i hovrätt krävs om det vid tingsrätten ursprungligen yrkade beloppet översteg…
