vi redan kan identifiera formationerna av åtminstone sjuttio tusen ansamlingar av materia, av vilka var och en är större än något av de nuvarande superuniverserna.
31:10.20 (354.6) De evolutionära dödliga föds på planeterna i rymden, passerar genom morontiavärldarna, stiger upp till andeuniverserna, färdas genom sfärerna i Havona, finner Gud, uppnår Paradiset och upptas i den primära Finalitkåren, för att där invänta nästa uppdrag i universumtjänst. Sex andra finalitkårer håller på att sammansättas, men Grandfanda, den förste dödlige uppstigne, verkar som Paradisets ledare för alla klasser av finaliter. Och då vi betraktar detta storslagna skådespel, utropar vi alla: Vilken ärorik och fantastisk ödesbestämmelse för de från djuren komna tidens barn och rymdens materiella söner!
31:10.21 (354.7) [Avfattat under gemensamt beskydd av en Gudomlig Rådgivare och En utan Namn och Nummer, för uppgiften bemyndigade av Dagarnas Forna i Uversa.]
* * * * *
31:10.22 (354.8) Dessa trettioett kapitel som beskriver Gudomens natur, Paradisets realitet, organisationen och verksamheten i centraluniversumet och i superuniverserna, personligheterna i storuniversum och de evolutionära dödligas höga bestämmelse stöddes, formulerades och översattes till engelska språket av en hög kommission bestående av tjugofyra Orvonton-administratörer som handlade enligt ett av Dagarnas Forna i Uversa utfärdat mandat som bestämde att vi skulle göra detta på Urantia, 606 i Satania, i Norlatiadek av Nebadon år 1934 e.Kr.
Urantiaboken
<< Kapitel 31 | Innehåll | Turinys | Kapitel 32 >>
DEL II
Lokaluniversumet
Avfattad under beskydd av en Nebadon-kår av personligheter i lokaluniversumet med bemyndigqnde av Gabriel i Salvington.
Urantiaboken
<< DEL II | Innehåll | Turinys | Kapitel 33 >>
Kapitel 32
Evolutionen av lokaluniverser
32:0.1 (357.1) ETT lokaluniversum är ett verk av en Skaparson som hör till Mikaelernas Paradisklass. Det består av ett hundra konstellationer, var och en omfattande ett hundra system av bebodda världar. Varje system kommer till slut att innehålla ungefär ett tusen bebodda sfärer.
32:0.2 (357.2) Dessa universer i tid och rymd är alla evolutionära. Paradismikaelernas skapelseplan framskrider alltid genom en gradvis evolution och progressiv utveckling av den fysiska, intellektuella och andliga naturen och kapaciteten hos de mångahanda varelser som bebor de olika klasserna av sfärer som ett sådant lokaluniversum består av.
32:0.3 (357.3) Urantia hör till ett lokaluniversum vars härskare är Gud-människan från Nebadon, Jesus från Nasaret och Mikael från Salvington. Och alla Mikaels planer för detta universum blev till fullo godkända av Treenigheten i Paradiset innan han ens påbörjade det suprema äventyret i rymden.
32:0.4 (357.4) Guds Söner kan välja området för sina skaparaktiviteter, men dessa materiella skapelser projekterades och planerades ursprungligen av Totaluniversums Arkitekter i Paradiset.
1. Universernas fysiska uppkomst
32:1.1 (357.5) Behandlingen av rymdkraften och urenergierna är de Ledande Kraftorganisatörernas verk i Paradiset och föregår universernas uppkomst; men när den emergenta energin i superuniversernas domäner börjar reagera på lokal eller lineär gravitation, då drar de sig tillbaka till förmån för ifrågavarande superuniversums styrkeledare.
32:1.2 (357.6) Dessa styrkeledare fungerar ensamma under de förmateriella och efter kraften uppkommande faserna av ett lokaluniversums skapelse. Det finns ingen möjlighet för en Skaparson att påbörja organiserandet av ett universum förrän styrkeledarna har åstadkommit en mobilisering av rymdenergierna som är tillräcklig för att erbjuda en materiell grund — konkreta solar och materiella sfärer — för det uppkommande universumet.
32:1.3 (357.7) Lokaluniverserna har alla ungefär samma energipotential fastän de är mycket olika till sina fysiska dimensioner och kan variera från tid till annan beträffande sitt innehåll av synlig materia. Doneringen av styrkeladdning och potentiell materia i ett lokaluniversum bestäms av de behandlingar som har utförts av styrkeledarna och deras föregångare såväl som av Skaparsonens aktiviteter och av den inherenta förmågan till fysisk kontroll som hans skapande kollega besitter.
32:1.4 (358.1) Energiladdningen i ett lokaluniversum är ungefär etthundratusendedelen av kraftdoneringen i dess superuniversum. När det gäller Nebadon, ert lokaluniversum, är materialisationen av massa en aning mindre. I fysisk bemärkelse har Nebadon all den fysiska utrustning av energi och materia som finns i varje lokal skapelse i Orvonton. Den enda fysiska begränsningen av den utvecklingsmässiga expansionen av universumet Nebadon består i den kvantitativa laddning av rymdenergi som hålls fången av gravitationskontrollen hos den kombinerade universummekanismens associerade styrkor och personligheter.
32:1.5 (358.2) När energi-materian har uppnått ett visst stadium i materialisationen av massa, uppträder på scenen en Paradisets Skaparson åtföljd av en Skapande Dotter till den Oändlige Anden. Samtidigt med Skaparsonens ankomst påbörjas arbetet med den arkitektoniska sfär som skall bli högkvartersvärld för det projekterade lokaluniversumet. Under långa tidsåldrar evolverar en sådan lokal skapelse, solar stabiliseras, planeter formas och går in i sina banor, medan arbetet fortgår med att skapa de arkitektoniska världar som skall tjäna som högkvarter i konstellationerna och som huvudstäder i systemen.
2. Organiseringen av universumet
32:2.1 (358.3) Skaparsönerna föregås vid universumets organisering av styrkeledarna och andra varelser med ursprung i det Tredje Ursprunget och Centret. Av rymdens energier, som på detta sätt tidigare har organiserats, etablerade er Skaparson Mikael de bebodda världarna i universumet Nebadon, och sedan dess har han omsorgsfullt ägnat sig åt administrationen av dem. Av den förut-existerande energin materialiserar dessa gudomliga Söner synlig materia, projekterar levande varelser och skapar i samarbete med den Oändlige Andens universumnärvaro ett mångfaldigt följe av andepersonligheter.
32:2.2 (358.4) Dessa styrkeledare och energiövervakare, som länge föregick Skaparsonen i det förberedande fysiska arbetet med organiseringen av universumet, tjänar senare i ypperlig förbindelse med denne Universumson och förblir alltid i associerad kontroll av de energier som de ursprungligen organiserade och införde i strömkretsar. I Salvington fungerar
