33:8.2 (373.4) Fastän egentligt lagstiftande inte sker i universumets högkvarter verkar en mängd olika sammanslutningar för rådgivning och forskning i Salvington, och de är sammansatta och skötta på olika sätt i enlighet med sitt omfång och syfte. En del är bestående; andra upplöses då de har fullföljt sitt ändamål.
33:8.3 (373.5) Lokaluniversumets suprema råd består av tre medlemmar från varje system och sju representanter från varje konstellation. System som befinner sig i isolation är inte representerade i denna rådsförsamling, men de tillåts sända observatörer som är närvarande och studerar alla dess överväganden.
33:8.4 (373.6) De suprema sanktionernas ett hundra råd finns också i Salvington. Ledarna för dessa råd bildar Gabriels omedelbara arbetskabinett.
33:8.5 (373.7) Alla resultat från de höga rådgivande universumråden överförs antingen till de juridiska organen i Salvington eller till de lagstiftande församlingarna i konstellationerna. Dessa höga råd saknar auktoritet eller makt att genomföra sina rekommendationer. Om deras råd baserar sig på grundlagarna i universumet, då fattar domstolarna i Nebadon beslut om deras verkställande; men om deras rekommendationer har att göra med lokala förhållanden eller nödsituationer måste de föras ned till konstellationens lagstiftande församlingar för övervägande och sedan till systemmyndigheterna för verkställande. Dessa höga råd är i verkligheten universumets superlegislaturer, men de fungerar utan auktoritet för antagande och utan makt för verkställande.
33:8.6 (373.8) Fastän vi talar om universumets administration med termer som ”domstolar” och ”rådsförsamlingar” bör man förstå att dessa andliga transaktioner är mycket olika de mera primitiva och materiella aktiviteterna på Urantia för vilka samma benämningar används.
33:8.7 (373.9) [Framfört av Ledaren för Ärkeänglarna i Nebadon.]
Urantiaboken
<< Kapitel 33 | Innehåll | Turinys | Kapitel 35 >>
Kapitel 34
Lokaluniversumets Moderande
34:0.1 (374.1) NÄR en Skaparson personaliseras av den Universelle Fadern och den Evige Sonen, då individualiserar den Oändlige Anden en ny och unik representation av sig själv som åtföljer denne Skaparson till rymdens områden för att där vara hans partner, först i det fysiska organiserandet och senare i skapandet och omvårdnaden av varelserna i det nyligen projekterade universumet.
34:0.2 (374.2) En Skapande Ande reagerar både på fysiska och andliga realiteter; så även en Skaparson; och sålunda är de jämlika och associerade i administrationen av ett lokaluniversum i tid och rymd.
34:0.3 (374.3) Dessa Dotterandar har del i den Oändlige Andens väsen, men de kan inte fungera samtidigt i arbetet med fysiskt skapande och med andlig omvårdnad. I det fysiska skapandet ger Universumets Son mönstret medan Universumets Ande sätter igång materialisationen av fysiska realiteter. Sonen opererar med styrkemönster men Anden omformar dessa energiskapelser till fysiska substanser. Fastän det i någon mån är svårt att beskriva den Oändlige Andens tidiga universumnärvaro som en person, är Andepartnern för Skaparsonen, det oaktat, personlig och har alltid fungerat som en tydligt urskiljbar individ.
1. Personaliseringen av den Skapande Anden
34:1.1 (374.4) Efter det att det fysiska organiserandet av ett stjärn- och planetkomplex har avslutats och energiströmkretsarna har etablerats av superuniversumets styrkecentrer, sedan detta preliminära skapelsearbete har utförts av den Oändlige Andens representanter verkande genom och under ledning av hans skapande fokusering i lokaluniversumet, då går Mikaelsonens kungörelse ut om att det härnäst i det nyligen organiserade universumet skall projekteras liv. Sedan Paradiset har erkänt denna avsiktsproklamation inträffar en reaktion av godkännande i Paradistreenigheten, varefter den Härskarande i vars superuniversum denna nya skapelse undergår organisering försvinner in i Gudomarnas andliga sken. Under tiden närmar sig de andra Härskarandarna denna Paradisgudomarnas centrala boning, och senare då den gudomsomfamnade Härskaranden träder fram inför sina kollegor inträffar det som kallas för en ”primär eruption”. Detta är en ofantlig andlig blixt, ett fenomen som klart kan urskiljas så långt borta som i det ifrågavarande superuniversumets högkvarter; och samtidigt med denna föga förstådda treenighetsmanifestation inträffar en betydande förändring i naturen av närvaron och styrkan i den Oändlige Andens skapande ande som är bosatt i detta lokaluniversum. Som svar på dessa paradisfenomen personaliseras omedelbart inför Skaparsonen en ny personlig representation av den Oändlige Anden. Detta är den Gudomliga Omvårdaren. Skaparsonens individualiserade Skapande Andemedhjälpare har blivit hans personliga skapande medarbetare, lokaluniversumets Moderande.
34:1.2 (375.1) Från och genom denna nya personliga avskiljning från Medskaparen utgår de etablerade strömmar och anvisade strömkretsar av andekraft och andligt inflytande som är bestämda att genomströmma alla världar och varelser i detta lokaluniversum. I verkligheten är denna nya och personliga närvaro endast en omformning av den från förut existerande och mindre personliga medarbetaren till Sonen i hans tidigare arbete med organisering av det fysiska universumet.
34:1.3 (375.2) Detta är med några få ord berättelsen om ett oerhört stort drama, men det är nästan allt som kan berättas om dessa betydelsefulla händelser. De är ögonblickliga, outgrundliga och ofattbara; hemligheten med tekniken och förfarandet ligger i Paradistreenighetens famn. Endast om en sak är vi förvissade: Andenärvaron i lokaluniversumet under tiden för det rent fysiska skapandet eller organiserandet var ofullständigt differentierad från den Oändlige Anden i Paradiset; däremot, efter det att den övervakande Härskaranden åter uppenbarar sig från Gudarnas hemliga omfamning och efter blixten av andlig energi, förändras den lokala manifestationen av den Oändlige Anden plötsligt och fullständigt till att personligen likna den Härskarande som befann sig i förvandlande förbindelse med den Oändlige Anden. Lokaluniversumets Moderande får sålunda en personlig natur som är färgad av naturen hos Härskaranden i superuniversumet för ifrågavarande astronomiska förvaltningsområde.
34:1.4 (375.3) Denna personaliserade närvaro av den Oändlige Anden, lokaluniversumets Skapande Moderande, är i Satania känd som den Gudomliga Omvårdaren. För alla praktiska syften och andliga ändamål är denna manifestation av Gudomen en gudomlig individ, en andeperson. Och som sådan är hon erkänd och ansedd av Skaparsonen. Det är genom denna lokalisering och personalisering av det Tredje Ursprunget och Centret i vårt lokaluniversum, som Anden senare kunde bli så helt underställd Skaparsonen att det om denne Son sanningsenligt sades: ”All makt i himlen och på jorden har anförtrotts honom”.
2. Den Gudomliga Omvårdarens väsen
34:2.1 (375.4) Efter att ha undergått en uppenbar personlighetsomvandling vid tiden för livets skapande fungerar den Gudomliga Omvårdaren som en person och samarbetar på ett mycket personligt sätt med Skaparsonen vid planerandet och skötseln av de omfattande ärendena i deras lokala skapelse. För många varelsetyper i universumet kan även denna representation av den Oändlige Anden förefalla att inte vara helt personlig under tidsåldrarna
