En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…
NJA 2010 s. 274 Medlemskap i en juridisk yrkesförening och anställning som rättssakkunnig i Regeringskansliet har…
NJA 1993 s. 571 Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om…
NJA 1994 s. 678 Fråga om domare varit jävig enligt 4 kap 13 § 10 RB.
NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
NJA 1998 s. 82 Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning att den…
NJA 1998 s. 228 Fråga om jäv enligt 4 kap 13 § 10 RB.
MÖD 2003:90 Rättegångsfel på grund av jäv--I anslutning till huvudförhandling i miljödomstolen bjöd…
MÖD 2003:107 Ansökan om förlängning av arbetstid; nu fråga om jäv--Två sakkunniga ledamöter i miljödomstolen…
MÖD 2007:44 Jäv — Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens…
RH 2001:23 Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning föreligga för att…
RH 2009:39 En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har…
RH 2010:16 Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två…
RH 2011:30 Fråga om en domares agerande och uttalande i samband med enskilda förlikningsdiskussioner har varit…
RÅ 2005 ref. 1 I ett mål, vari huvudfrågan är om lotterilagen står i överensstämmelse med EG-rätten, har…
RÅ 2011 ref. 14 En domare har inte ansetts jävig att handlägga ett mål rörande inkomsttaxering och skattetillägg…
14 §
Vet domare omständighet föreligga, som kan antagas utgöra jäv mot honom, vare han skyldig att självmant giva det till känna.
Vill part göra jäv mot domare, skall han framställa invändning därom, då han första gången för talan i målet, sedan han erhöll kännedom om att domaren sitter i rätten eller eljest tager befattning med målet eller, om den omständighet, varå jävet grundas, då ej var känd för parten, sedan han erhöll sådan kännedom. Underlåter parten det, vare hans rätt att framställa invändningen förfallen.
Fråga om jäv mot domare i lägre rätt får inte upptagas i högre rätt, med mindre jävet i den högre rätten görs av part, som enligt vad i andra stycket stadgats är berättigad därtill, eller överklagande sker av beslut, varigenom jävet ogillats. Lag (1983:370).
Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.
NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…
NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
RH 2009:39 En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har…
RH 2010:16 Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två…
15 §
Sedan fråga om jäv mot domare uppkommit, må han vidtaga allenast sådan åtgärd i målet, som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och ej innefattar avgörande av målet. Åtgärd, som nu sagts, må av domare vidtagas, ehuru han förklarats jävig.
Har part i rätt tid gjort jäv mot domare, give rätten, så snart ske kan, särskilt beslut däröver.
I prövning av jävsfråga må domaren ej deltaga, med mindre rätten utan honom ej är domför och annan domare ej kan utan tidsutdräkt taga säte i rätten.
NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…
NJA 1993 s. 571 Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om…
NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol
1 §
En förhandling vid domstol ska vara offentlig.
Kan det antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får en förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 35 kap. 12, 13 eller 17 § eller 36 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen eller, när det gäller domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 18 kap. 1, 2, 3 eller 17 § eller 35 kap. 1 eller 2 § samma lag. En förhandling ska alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 34 kap. 4 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.
Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.
Är det annars för särskilt fall föreskrivet att förhandling får hållas inom stängda dörrar, ska det gälla. Lag (2009:401).
Ändrad gm SFS 1964:166
Ändrad gm SFS 1975:240
Ändrad gm SFS 1980:101
Ändrad gm SFS 1990:319, ikraft 1990-07-01
Ändrad gm SFS 1991:1549, ikraft 1992-01-01
Ändrad 2000-06-26 gm SFS 2000:564, ikraft 2000-10-01
Ändrad 2006-02-28 gm SFS 2006:47, ikraft 2006-11-01
2 §
Tillträde till offentlig förhandling må, när rättens ordförande finner skäl därtill, vägras den som enligt vad är känt eller må antagas ej fyllt aderton år. Lag (1974:239).
Ändrad gm SFS 1969:168
3 §
Vid förhandling inom stängda dörrar må efter medgivande av rättens ordförande tjänsteman vid domstolen så ock den som för sin utbildning tjänstgör vid denna vara närvarande. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan förhandling.
