bestämmelser om åklagarväsendet meddelas av regeringen. Lag (2001:280).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1974:573
2 §
Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet.
Vice riksåklagaren är riksåklagarens ställföreträdare. I övrigt får vice riksåklagaren i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra.
Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter anmälan av riksåklagaren, förordna en överåklagare att för viss tid fullgöra åklagaruppgifter som får utföras av vice riksåklagaren.
Under riksåklagaren har överåklagare ansvaret för åklagarverksamheten inom särskilda områden. Lag (2004:1264).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1974:573
Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01
3 §
Riksåklagaren och vice riksåklagaren anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. Lag (2001:280).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1974:573
4 §
Allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt och hovrätt. Endast riksåklagaren är emellertid allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2 § första stycket.
Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta domstolen.
Riksåklagaren får förordna en annan allmän åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:402).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1974:573
5 §
Riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare får överta uppgifter som skall utföras av lägre åklagare. Lag (2004:1264).
Ändrad gm SFS 1947:616
6 §
Om det för åklagare beträffande visst brott finns omständighet som skulle utgöra jäv mot domare, får han eller hon inte ta befattning med förundersökning, åtal för brottet eller annan åtgärd enligt denna balk. Detsamma gäller vid fullgörandet av andra åklagaruppgifter.
Jäv får inte grundas på åtgärd som en åklagare har vidtagit på tjänstens vägnar, eller gärning som förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst.
Även om en åklagare är jävig, får han eller hon vidta åtgärder som inte utan fara kan uppskjutas.
En fråga om jäv mot åklagare prövas av en överåklagare. Jäv mot vice riksåklagaren och biträdande åklagare till riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare prövas dock av riksåklagaren. Jäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne. Lag (2004:1264).
Ändrad gm SFS 1947:616
7 §
Inom åklagarväsendet får det finnas biträdande åklagare. Dessa åklagare får i den omfattning som regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall utföras av allmän åklagare. Väckande eller fullföljande av åtal i Högsta domstolen får dock inte beslutas av någon annan än riksåklagaren.
Det får även finnas extra åklagare inom åklagarväsendet. Regeringen bestämmer i vilken omfattning extra åklagare får förordnas att utföra uppgifter som skall utföras av annan allmän åklagare än riksåklagaren eller vice riksåklagaren. Riksåklagaren får förordna extra åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:1264).
Ändrad gm SFS 1947:616
8 §
För särskilda åklagare gäller vad som är föreskrivet för dem.
Ingen annan särskild åklagare än justitiekanslern eller en justitieombudsman får besluta att åtal skall väckas eller fullföljas i Högsta domstolen. Lag (2001:280).
Ändrad gm SFS 1947:616
9 §
Det som anges i 6 § om åklagare tillämpas även på anställda inom polisväsendet eller vid Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen som har att vidta åtgärd eller meddela beslut enligt denna balk. En fråga om jäv prövas av respektive myndighet. Lag (2006:83).
Ändrad gm SFS 1964:330
Ändrad gm SFS 1968:193
Ändrad gm SFS 1984:388, ikraft 1984-10-01
Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01
Ändrad 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01
Införd 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01
Rubrik 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01
Rubrik 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01
8 Kap. Om advokater
1 §
För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen.
Advokat är den som är ledamot av samfundet. Lag (1974:573).
Ändrad gm SFS 1974:573
2 §
Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som
1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz,
2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,
3. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,
4. har gjort sig känd för redbarhet, och
5. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1. Detsamma gäller antagningskraven enligt första stycket 2 och 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.
Den
