av supernafer tjänar i Paradis-Havonasystemet. Första gradens eller Paradissupernaferna skapas av den Oändlige Anden. Den andra och tredje gradens klasser som tjänar i Havona är efterkommande till Härskarandarna respektive Kretsarnas Andar.
26:1.13 (286.1) 2. De omvårdande andarna i superuniverserna — sekonaferna, tertiaferna och omniaferna. Sekonaferna, de Återspeglande Andarnas barn, tjänar i olika uppgifter i de sju superuniverserna. Tertiaferna, som har sitt ursprung i den Oändlige Anden, blir till slut hängivna förbindelsetjänsten hos Skaparsönerna och Dagarnas Forna. Omniaferna skapas med gemensamma krafter av den Oändlige Anden och de Sju Suprema Verkställarna, och de fungerar uteslutande som tjänare hos de sistnämnda. Diskussionen om dessa tre klasser är temat för en efterföljande berättelse i denna serie.
26:1.14 (286.2) 3. De omvårdande andarna i de lokala universerna omfattar seraferna och deras assistenter keruberna. Med dessa efterkommande till ett Universums Moderande har de dödliga uppstigande sin första kontakt. Mellanvarelserna, som är födda i de bebodda världarna, hör inte riktigt till de egentliga änglaklasserna fastän de ofta funktionellt grupperas bland de omvårdande andarna. Berättelsen om dem presenteras tillsammans med en redogörelse om serafer och keruber i de kapitel som handlar om angelägenheterna i ert lokaluniversum.
26:1.15 (286.3) Änglaskarornas alla klasser ägnar sig åt olika universumuppgifter och tjänar på ett eller annat sätt de himmelska varelsernas högre klasser; men det är supernaferna, sekonaferna och seraferna som i stora antal används för att främja den progressiva fulländningens uppstigningsplan för tidens barn. Då de tjänstgör i centraluniversumet, i superuniverserna och i lokaluniverserna utgör de den obrutna kedja av andeomvårdare som den Oändlige Anden har ombesörjt till hjälp och ledning för alla som strävar efter att nå fram till den Universelle Fadern genom den Evige Sonen.
26:1.16 (286.4) Supernaferna är begränsade till sin ”andepolaritet” endast beträffande en verksamhetsfas, den som är knuten till den Universelle Fadern. De kan arbeta ensamma förutom då de direkt använder Faderns exklusiva strömkretsar. När supernaferna befinner sig i styrkemottagning direkt från Fadern måste de frivilligt förena sig i par för att kunna fungera. Sekonaferna är på samma sätt begränsade och måste dessutom arbeta i par för att synkronisera med den Evige Sonens strömkretsar. Seraferna kan arbeta ensamma som fristående och lokalt begränsade personligheter, men de kan koppla in till strömkretsarna endast då de är polariserade som förbindelsepar. När sådana andevarelser förenar sig som par säger man att den ena kompletterar den andra. Kompletterande förhållanden kan vara tillfälliga; de är inte nödvändigtvis av bestående natur.
26:1.17 (286.5) Dessa strålande ljusvarelser uppehåller livet med direkt intag av andlig energi från de primära strömkretsarna i universum. De dödliga på Urantia måste få sin ljusenergi genom ljusets inkarnation i växtriket, men änglaskarorna är strömkretsinkopplade, de ”har mat som ni inte vet om”. De tar också del av den cirkulerande undervisningen som de ypperliga Treenighetens Undervisande Söner meddelar; de har ett sätt att ta emot kunskap och inhämta visdom som mycket liknar deras förfarande för assimilation av livsenergierna.
2. De Mäktiga Supernaferna
26:2.1 (286.6) Supernaferna är skickliga omvårdare för alla typer av varelser som vistas i Paradiset och i centraluniversumet. Dessa höga änglar skapas i tre huvudklasser: första, andra och tredje gradens supernafer.
26:2.2 (287.1) Supernaferna av första graden är efterkommande uteslutande till Samskaparen. De delar sin omvårdnad ungefär jämnt mellan vissa grupper av Paradismedborgare och de ständigt växande kårerna av uppstigningspilgrimer. Dessa änglar på den eviga Ön är mycket verksamma med att befrämja den väsentliga träningen av båda grupperna av invånare i Paradiset. De bidrar med mycket som är nyttigt för den ömsesidiga förståelsen mellan dessa två unika klasser av universumvarelser — den ena representerande den högsta typen av gudomlig och fulländad viljevarelse, den andra företrädande den fullbordade evolutionen av den lägsta typen av viljevarelse i hela universernas universum.
26:2.3 (287.2) Det arbete som supernaferna av första graden utför är så unikt och särpräglat att det skall behandlas skilt för sig i följande berättelse.
26:2.4 (287.3) Supernaferna av andra graden är ledare för de uppstigande varelsernas angelägenheter på de sju kretsarna i Havona. De är lika mycket sysselsatta med att sköta undervisningen av de talrika klasser av Paradismedborgare som under långa perioder vistas på världskretsarna i den centrala skapelsen, men vi får inte diskutera denna fas av deras tjänst.
26:2.5 (287.4) Det finns sju typer av höga änglar, var och en med ursprung i en av de Sju Härskarandarna och till sin natur mönstrad enligt denna. Kollektivt skapar de Sju Härskarandarna många olika grupper av unika varelser och väsen, och de enskilda medlemmarna i varje sådan grupp är förhållandevis ensartade till sin natur. När samma Sju Härskarandar skapar individuellt är de klasser som det alltid resulterar i sjufaldiga till sin natur; barnen till varje Härskarande liknar naturen hos sin skapare och är följaktligen olika de andra. Detta är ursprunget till supernaferna av andra graden, och änglarna av alla sju skapade typer tjänstgör i alla verksamhetskanaler som är öppna för hela deras klass, huvudsakligen på de sju kretsarna i det centrala och gudomliga universumet.
26:2.6 (287.5) Var och en av de sju planetariska kretsarna i Havona står under direkt övervakning av en av Kretsarnas Sju Andar, som själva är en kollektiv — och sålunda ensartad — skapelse av de Sju Härskarandarna. Fastän de till sin natur liknar det Tredje Ursprunget och Centret var dessa sju assisterande Andar i Havona inte en del av det ursprungliga mönsteruniversumet. De började fungera efter den ursprungliga (eviga) skapelsen men långt före Grandfandas tid. Otvivelaktigt uppkom de som Härskarandarnas skapande reaktion på den Suprema Varelsens framträdande avsikt, och de befanns vara i tjänst efter det att storuniversum hade organiserats. Den Oändlige Anden och alla hans skapande medarbetare förefaller att som universella koordinatorer vara rikligt begåvade med förmågan att komma med lämpliga skapande reaktioner på de samtidiga utvecklingsfenomenen i de erfarenhetsmässiga Gudomarna och de evolverande universerna.
26:2.7 (287.6) Supernaferna av tredje graden har sitt ursprung i dessa Kretsarnas Sju Andar. Var och en av dem, på de skilda kretsarna i Havona, får av den Oändlige Anden förmågan att skapa ett tillräckligt antal höga supernafiska omvårdare av tredje graden för att tillfredsställa behovet i centraluniversumet. Medan Kretsarnas Andar åstadkom förhållandevis få av dessa omvårdande änglar innan tidens pilgrimer anlände till Havona, påbörjade de Sju Härskarandarna inte ens skapandet av andra gradens supernafer förrän Grandfanda hade landat. Och de äldre av de två klasserna, supernaferna av tredje graden, skall därför behandlas först.
3. Tredje gradens Supernafer
26:3.1 (288.1) De Sju Härskarandarnas tjänare är specialistänglar på de olika kretsarna i Havona, och deras omvårdnad sträcker sig till både till de uppstigande pilgrimerna från tiden och till de nedstigande pilgrimerna från evigheten. I de en miljard studievärldarna i den fulländade centrala skapelsen är era supernafiska medarbetare av alla klasser fullt synliga för er. Där är ni alla i den högsta betydelsen broderliga och förståelsefulla varelser med ömsesidig kontakt och sympati. Ni känner också igen och umgås innerligt med de nedstigande pilgrimerna: Paradismedborgarna som färdas genom dessa kretsar inifrån utåt, anländer till Havona genom styrvärlden på den första kretsen och fortsätter utåt till den sjunde.
26:3.2 (288.2) De uppstigande pilgrimerna från de sju superuniverserna färdas genom Havona i motsatt riktning. De anländer till styrvärlden på den sjunde kretsen och fortsätter
