(295.4) De som inte lyckas vid det första försöket att uppnå Gudomen, flyttas fram från den cirkel där de har misslyckats direkt till den andra cirkeln innan de återsänds till superuniversumtjänst. Sålunda tjänar rådgivarna och handledarna också som rådgivare och tröstare för dessa besvikna pilgrimer. De har just mött sin största besvikelse, som inte på något sätt skiljer sig — annat än i omfattning — från den långa listan av liknande erfarenheter längs vilka de har klättrat som på en stege från kaos till härlighet. Det är dessa som har tömt den erfarenhetsmässiga bägaren till dess bottensats; och jag har observerat att de tillfälligt återvänder till tjänsten i superuniverserna som den högsta typen av kärleksfulla omvårdare för tidens och den temporära besvikelsens barn.
26:10.3 (295.5) Efter en lång vistelse på krets nummer två examineras de besvikna skyddslingarna av fulländningens råd som sammanträder i denna cirkels styrvärld, och de får bekräftelse på att de har godkänts i proven i Havona; och detta ger dem, till den del det inte är fråga om andlig status, samma ställning i tidens universer som om de faktiskt hade lyckats i gudomsäventyret. Dessa kandidaters ande var helt acceptabel; deras misslyckande var inbyggt i någon fas av deras teknik att närma sig eller i någon del av deras erfarenhetsmässiga bakgrund.
26:10.4 (295.6) De förs sedan av cirkelns rådgivare inför uppdragsledarna i Paradiset och återsänds till tjänst i tiden i världarna i rymden; och de färdas med fröjd och glädje till uppgifterna från forna dagar och tidsåldrar. En senare dag skall de återvända till cirkeln för deras största besvikelse och på nytt försöka sig på gudomsäventyret.
26:10.5 (296.1) För de pilgrimer som har lyckats på den andra cirkeln är stimulansen från den evolutionära osäkerheten över, men det eviga uppdragets äventyr har ännu inte börjat; och samtidigt som vistelsen på denna cirkel är helt angenäm och i högsta grad givande saknas något av den förväntansfulla entusiasmen från de tidigare cirklarna. Många är de pilgrimer som i en sådan stund med en glädjefylld avund ser tillbaka på den långa, långa kampen och verkligen önskar att de på något sätt kunde fara tillbaka till världarna i tiden och börja allting på nytt igen, precis så som ni dödliga då ålderdomen närmar sig, ibland ser tillbaka på kämpandet i unga år och svunna tider och ärligt önskar att ni fick leva ert liv på nytt igen.
26:10.6 (296.2) Men genomkorsandet av den innersta cirkeln ligger genast framför, och snart därefter är den sista transitsömnen till ända och det eviga livsskedets nya äventyr börjar. Rådgivarna och handledarna på den andra cirkeln inleder förberedandet av sina skyddslingar för denna stora och slutliga vila, den oundvikliga sömn som alltid inträder mellan de stadier som innebär skilda epoker i uppstigningsskedet.
26:10.7 (296.3) När de uppstigna pilgrimer, som har nått fram till den Universelle Fadern, fullbordar sin erfarenhet på den andra cirkeln, utfärdar deras alltid närvarande Graduerades Guider den order som ger dem tillträde till den slutliga cirkeln. Dessa guider lotsar personligen sina skyddslingar till den innersta cirkeln och lämnar dem där i vård hos vilans fullbordare, de sista av de klasser av andra gradens supernafer som har förordnats att ta hand om pilgrimerna från tiden på världskretsarna i Havona.
11. Vilans Kolmplement
26:11.1 (296.4) Mycket av en uppstigandes tid på den sista kretsen ägnas åt fortsatta studier av de nära förestående problem i samband med residens i Paradiset. En omfattande skara av olika varelser, de flesta ouppenbarade, är permanenta eller tillfälliga invånare på denna innersta ring av världar i Havona. Och blandningen av dessa mångahanda typer erbjuder de supernafiska vilans fullbordare en omgivning rik på olika situationer som de effektivt utnyttjar för att främja utbildningen av de uppstigande pilgrimerna, i synnerhet med tanke på anpassningsproblemen till de många grupper av varelser som de snart kommer att möta i Paradiset.
26:11.2 (296.5) Bland dem som vistas på denna innersta krets är de söner som de skapade har treenigat. Supernaferna av första och andra graden är de allmänna beskyddarna av dessa söners gemensamma kår, som inkluderar de treenigade efterkommande till de dödliga finaliterna och liknande avkomma till Paradismedborgarna. Vissa av dessa söner är omfamnade av Treenigheten och beordrade till superstyrelserna, andra är förordnade till olika uppgifter, men den stora majoriteten samlas ihop till en gemensam kår i de fulländade världarna i den innersta kretsen i Havona. Här förbereds de under supernafernas övervakning för något framtida arbete av en speciell och namnlös kår av höga Paradismedborgare, som före Grandfandas tid verkade som första verkställande assistenter till Dagarnas Eviga. Det finns många orsaker till att anta att dessa två unika grupper av treenigade varelser kommer att arbeta tillsammans i den avlägsna framtiden, inte minst på grund av deras gemensamma bestämmelse att tillhöra reserverna i de Treenigade Finaliternas Paradiskår.
26:11.3 (296.6) På denna innersta krets umgås både de uppstigande och de nedstigande pilgrimerna med varandra och med de söner som de skapade varelserna har treenigat. Liksom sina föräldrar har också dessa söner stor nytta av att associeras med varandra, och det är supernafernas speciella uppdrag att underlätta och befrämja det ömsesidiga umgänget mellan de söner som har treenigats av de dödliga finaliterna och de som har treenigats av Paradismedborgarna. De supernafiska vilans fullbordare befattar sig inte så mycket med deras träning som med att befrämja deras förståelsefulla samvaro med olika grupper.
26:11.4 (297.1) De dödliga har fått befallningen från Paradiset: ”Var fulländade, såsom er Fader i Paradiset är fulländad.” För dessa treenigade söner i den gemensamma kåren upphör de övervakande supernaferna aldrig att förkunna: ”Var förstående mot era uppstigna bröder, såsom Paradisets Skaparsöner känner och älskar dem.”
26:11.5 (297.2) Den dödliga varelsen måste finna Gud. Skaparsonen upphör aldrig att söka förrän han finner människan — den lägsta viljevarelsen. Otvivelaktigt förbereder sig Skaparsönerna och deras dödliga barn för någon framtida och obekant universumtjänst. Båda färdas genom det erfarenhetsmässiga universumets hela skala och utbildas och tränas på så sätt för sitt eviga uppdrag. Överallt i universerna sker denna blandning av det mänskliga och det gudomliga, sammanflätandet av skapad och Skapare. Tanklösa dödliga har hänvisat till yttringarna av gudomlig barmhärtighet och ömsinthet, i synnerhet gentemot de svaga och för de behövande, som tecken på en antropomorfisk, människoliknande, Gud. Vilket misstag! Hellre borde sådana yttringar av barmhärtighet och fördragsamhet hos människovarelser tas som bevis för att den dödliga människan innebos av den levande Gudens ande, att den skapade, när allt kommer omkring, är gudomlighetsmotiverad.
26:11.6 (297.3) Nära slutet av vistelsen på den första cirkeln träffar de uppstigande pilgrimerna för första gången vilans instiftare från supernafernas första klass. Detta är Paradisets änglar som kommer ut för att välkomna dem som står vid tröskeln till evigheten och för att avsluta deras förberedelse för övergångssömnen till den sista uppståndelsen. Du är i verkligheten inte ett Paradisets barn förrän du har genomkorsat den innersta cirkeln och upplevt uppståndelsen i evigheten från den sista sömnen i tiden. De fullbordade pilgrimerna börjar denna vila, faller i sömn, på den första cirkeln i Havona, men de vaknar upp på Paradisets stränder. Av alla som stiger upp till den eviga Ön är endast de som anländer på detta sätt evighetens barn; de andra färdas dit som besökare, som gäster utan boendestatus.
26:11.7 (297.4) Och nu då ert livsskede i Havona når sin höjdpunkt, då ni dödliga faller i sömn på den innersta kretsens styrvärld, går ni inte ensamma till vila som ni gjorde i er ursprungsvärld, när ni slöt ögonen i den kroppsliga dödens naturliga sömn, ej heller som då ni inträdde i den långa transitdvalan som förberedelse för färden till Havona. Nu när ni förbereder er för uppnåelsens vila får ni vid er sida er långvariga följeslagare på den första cirkeln, den majestätiska
