dem för en av de många treförenade kommissioner som fungerar som examinatorer och godkännare av kandidater för gudomsäventyret. Dessa kommissioner består av en representant för finaliterna, en av ledarna för uppträdande från klassen av första gradens supernafer och antingen en Ensam Budbärare från rymden eller en Treenigad Son från Paradiset.
26:7.4 (293.2) När en uppstigen själ verkligen färdas till Paradiset åtföljs han endast av en transittrio: den supernafiska cirkelföljeslagaren, den Graduerades Guide och den senares ständigt närvarande servitalmedarbetare. Dessa exkursioner från cirklarna i Havona till Paradiset är försöksresor; de uppstigna har ännu ingen ställning i Paradiset. De uppnår inte boendestatus i Paradiset förrän de har genomgått den avslutande vilan i tiden, sedan de har uppnått den Universelle Fadern och slutligen klarat av Havonakretsarna. Inte förrän efter den gudomliga vilan får de del av ”gudomlighetens väsen” och ”suprematetens ande” och börjar sålunda verkligen fungera inom evighetens cirkel och i Treenighetens närvaro.
26:7.5 (293.3) Den uppstigandes följeslagare i transittrion behövs inte för att han skall kunna lokalisera den geografiska närvaron av Treenighetens andliga strålglans, utan snarare för att erbjuda en pilgrim all möjlig hjälp i hans svåra uppgift att uppfatta, urskilja och förstå den Oändlige Anden tillräckligt för att det skall innebära ett personlighetsigenkännande. Varje uppstigen pilgrim i Paradiset kan urskilja Treenighetens geografiska eller lägesnärvaro, den stora majoriteten har förmåga att kontakta Gudomarnas intellektuella verklighet, i synnerhet den Tredje Personen, men alla kan inte uppfatta eller ens delvis förstå verkligheten av Faderns och Sonens andliga närvaro. Ännu svårare är ens den minsta andliga förståelsen av den Universelle Fadern.
26:7.6 (293.4) Sällan händer det att sökandet efter den Oändlige Anden inte fullbordas, och då Treenighetsguidernas skyddslingar har lyckats i denna fas av gudomsäventyret förbereder guiderna deras transport till Sonfinnarnas omvårdnad på den fjärde cirkeln i Havona.
8. Sonens Finnare
26:8.1 (293.5) Den fjärde kretsen i Havona kallas ibland ”Sönernas krets”. Från världarna på denna krets beger sig de uppstigande pilgrimerna till Paradiset för att nå en insiktsfull kontakt med den Evige Sonen, medan de nedstigande pilgrimerna i världarna i denna krets får en ny förståelse för Skaparsönernas natur och uppgift i tid och rymd. Det finns sju världar i denna krets i vilka Paradismikaelernas reservkår upprätthåller speciella serviceskolor för ömsesidig omvårdnad för både de uppstigande och de nedstigande pilgrimerna; och det är i dessa Mikaelsönernas världar som pilgrimerna från tiden och pilgrimerna från evigheten uppnår den första verkligen ömsesidiga förståelsen av varandra. I många avseenden är erfarenheterna på denna krets de mest intressanta under hela vistelsen i Havona.
26:8.2 (294.1) Sonfinnarna är supernafiska omvårdare för de uppstigande dödliga på den fjärde kretsen. Förutom det allmänna arbetet med att förbereda sina kandidater för en insikt om den Evige Sonens treenighetsförhållanden måste dessa Sonfinnare instruera sina skyddslingar så fullständigt att dessa helt lyckas: för det första med att andligen uppfatta Sonen tillräckligt, för det andra med att tillfredsställande känna igen Sonens personlighet, för det tredje, med att korrekt skilja mellan Sonens och den Oändlige Andens personlighet.
26:8.3 (294.2) Efter uppnåelsen av den Oändlige Anden hålls inga fler examina. De inre cirklarnas tester utgörs av pilgrimskandidaternas prestationer medan de är inneslutna i Gudomarnas omfamning. Framåtskridandet avgörs enbart av individens andlighet, och ingen annan än Gudarna dristar sig att bedöma innehavet därav. I fall av misslyckande anges aldrig några orsaker, inte heller tillrättavisas eller kritiseras någonsin kandidaterna själva eller deras olika lärare och guider. I Paradiset ses besvikelse aldrig som nederlag; uppskjutande betraktas aldrig som skamligt; uppenbara misslyckanden i tiden sammanblandas aldrig med betydelsefulla förseningar i evigheten.
26:8.4 (294.3) Det är inte många pilgrimer som upplever det dröjsmål som det skenbara misslyckandet i gudomsäventyret innebär. Nästan alla uppnår den Oändlige Anden, fastän det någon gång händer att en pilgrim från superuniversum nummer ett inte lyckas vid första försöket. De pilgrimer som uppnår Anden misslyckas sällan med att finna Sonen; av dem som verkligen misslyckas i första äventyret härstammar nästan alla från superuniverserna nummer tre och fem. En stor majoritet av dem som misslyckas i det första äventyret att finna Fadern, efter att ha funnit både Anden och Sonen, kommer från superuniversum nummer sex, fastän några få från nummer två och tre likaså är utan framgång. Och allt detta tycks tydligt ange att det finns någon god och tillräcklig orsak till dessa skenbara misslyckanden; i verkligheten endast oundvikliga dröjsmål.
26:8.5 (294.4) De kandidater för gudomsäventyret som har lidit nederlag hänförs till förvaltningsområdet för uppdragsledarna, en grupp av första gradens supernafer, och sänds tillbaka till arbetet i världarna i rymden för en period om minst ett tusen år. De återvänder aldrig till sitt födelsesuperuniversum utan alltid till den superskapelse som är mest gynnsam för deras omskolning som förberedelse för det andra gudomsäventyret. Efter denna tjänst återvänder de på eget initiativ till den yttersta kretsen i Havona, eskorteras omedelbart till den cirkel där deras livsskede hade avbrutits och återupptar genast sina förberedelser för gudomsäventyret. Aldrig misslyckas andra gradens supernafer att vid det andra försöket med framgång lotsa sina skyddslingar, och samma supernafiska omvårdare och andra guider har alltid hand om dessa kandidater under detta andra äventyr.
9. Faderns Guider
26:9.1 (294.5) När pilgrimsjälen uppnår den tredje cirkeln i Havona kommer han under handledning av Faderns guider, de äldre, högt skickade och mest erfarna supernafiska omvårdarna. I världarna i denna krets upprätthåller Faderns guider visdomsskolor och tekniska högskolor där alla varelser bosatta i centraluniversumet tjänar som lärare. Ingenting förbises som kunde vara till nytta för en varelse från tiden i hans transcendenta äventyr att uppnå evigheten.
26:9.2 (294.6) Uppnåendet av den Universelle Fadern är passet till evigheten, trots de återstående kretsarna som skall passeras. Det är därför en betydelsefull händelse i styrvärlden i cirkel nummer tre när transittrion förkunnar att det sista vågstycket i tiden håller på att börja; att en till skapad varelse från rymden söker inträde till Paradiset genom evighetens portar.
26:9.3 (295.1) Tidens prövning är nästan slut; loppet för att vinna evigheten är nästan över. Osäkerhetens dagar går mot sin ände; frestelsen att tvivla håller på att försvinna; påbudet att vara fulländad har blivit åtlytt. Från själva botten av den förståndsmässiga tillvaron har tidens varelse med materiell personlighet stigit upp längs de evolutionära sfärerna i rymden och sålunda bevisat att uppstigningsplanen är genomförbar, samtidigt som han för alltid har demonstrerat rättvisan och rättfärdigheten i den Universelle Faderns befallning till sina ringa varelser i världarna: ” Var fulländade, såsom jag är fulländad.”
26:9.4 (295.2) Steg för steg, liv på liv, värld efter värld har uppstigningskarriären behärskats och Gudomens mål uppnåtts. Överlevnaden är avslutad i fulländning, och fulländningen är fylld av gudomlighetens suprematet. Tiden går förlorad i evigheten; rymden försvinner i en dyrkande identifiering och harmoni med den Universelle Fadern. Informationsutsändingarna från Havona signalerar fram de ärorika rymdrapporterna, de goda nyheterna att sannerligen har de samvetsgranna varelserna av djurisk natur och materiellt ursprung genom evolutionär uppstigning, i verkligheten och för evigt blivit Guds fulländade söner.
10. Rådgivarna och Handledarna
26:10.1 (295.3) De supernafiska rådgivarna
