(297.5) Er första övergång var verkligen döden, er andra en idealisk sömn, och nu är den tredje omvandlingen den sanna vilan, tidsåldrarnas avkoppling.
26:11.9 (297.6) [Framfört av en Visdomens Fulländare från Uversa.]
Urantiaboken
<< Kapitel 26 | Innehåll | Turinys | Kapitel 28 >>
Kapitel 27
Första gradens Supernafer och deras verksamhet
27:0.1 (298.1) SUPERNAFERNA av första graden är Gudomarnas himmelska tjänare på den eviga Paradisön. Aldrig vet man att de skulle ha avvikit från ljusets och rättfärdighetens vägar. Namnlistorna är fullständiga; från evighetens gryning har inte en enda från denna magnifika grupp gått förlorad. Dessa höga supernafer är fulländade varelser, suprema i sin fulländning, men de är inte absonita och inte heller absoluta. Dessa barn till den Oändlige Anden, som är fulländade till sin natur, arbetar varierande och enligt eget val i alla faser av sina mångahanda uppgifter. De tjänstgör inte särskilt mycket utanför Paradiset, fastän de tar del i de olika tusenårssamlingarna och gruppsammankomsterna i centraluniversumet. De ger sig också av som Gudomarnas speciella budbärare, och i stort antal stiger de upp för att bli Tekniska Rådgivare.
27:0.2 (298.2) Primära Supernafer placeras också i ledningen för de serafiska skaror som verkar i världar isolerade på grund av uppror. När en Paradisson utges till en sådan värld, avslutar sitt uppdrag, uppstiger till den Universelle Fadern, accepteras och återvänder som den befullmäktigade befriaren av denna isolerade värld, förordnar uppdragsledarna alltid en supernaf av första graden att ta befälet över de omvårdande andarna i tjänst på den nyligen återvunna sfären. Supernaferna i denna speciella tjänst roteras periodvis. På Urantia är den nuvarande ”serafledaren” den andra av denna klass som är i tjänst sedan tiden för Kristus Mikaels utgivning.
27:0.3 (298.3) Från evighetens begynnelse har supernaferna av första graden tjänat på Ljusets Ö och färdats ut på ledaruppdrag till världarna i rymden, men enligt deras nutida klassificering har de tjänstgjort endast sedan havonapilgrimerna från tiden har anlänt till Paradiset. Dessa höga änglar verkar nu huvudsakligen i följande sju tjänsteklasser:
27:0.4 (298.4) 1. Gudsdyrkarledarna.
27:0.5 (298.5) 2. Filosofins mästare.
27:0.6 (298.6) 3. Kunskapens bevarare.
27:0.7 (298.7) 4. Etikettshandledarna.
27:0.8 (298.8) 5. Etikens uttolkare.
27:0.9 (298.9) 6. Uppdragscheferna.
27:0.10 (298.10) 7. Vilans instiftare.
27:0.11 (298.11) Först när de uppstigande pilgrimerna faktiskt får bosätta sig i Paradiset kommer de under direkt inflytande av dessa supernafer, och genomgår då en träningsperiod under ledning av dessa änglar i omvänd ordning mot förteckningen ovan. Det betyder att du inleder ditt livsskede i Paradiset under handledning av vilans instiftare och, efter successiva perioder med de mellanliggande klasserna, avslutar du denna träningsperiod med gudsdyrkarledarna. Därefter är du färdig att påbörja det ändlösa livsskedet som en finalit.
1. Vilans Instiftare
27:1.1 (299.1) Vilans instiftare är Paradisets inspektörer som går ut från den centrala Ön till den innersta kretsen i Havona för att där samarbeta med sina kolleger, vilans fullbordare av supernafernas andra grad. Det verkligen viktiga för att komma i åtnjutande av Paradiset är vila, gudomlig vila; och dessa vilans instiftare är de slutliga instruktörerna som gör pilgrimerna från tiden redo att införas i evigheten. De börjar sitt arbete på den sista uppnåelsecirkeln i centraluniversumet och fortsätter med det när pilgrimen vaknar från den sista övergångssömnen, slummern som graduerar en skapad varelse från rymden till det evigas rike.
27:1.2 (299.2) Det finns vila av sju slag: Sömnens och lekens vila finns bland de lägre livsklasserna, upptäcktens vila bland de högre varelserna och dyrkan bland den högsta typen av andepersonlighet. Det finns också den normala vila som består i intagandet av energi, varelsernas uppladdning med fysisk eller andlig energi. Och sedan finns det också transitsömnen, medvetslös slummer som serafomsluten under färden från en sfär till en annan. Helt avvikande från alla dessa är metamorfosens djupa sömn, övergångsvilan från ett varelsestadium till ett annat, från ett liv till ett annat, från en existensnivå till en annan, den sömn som alltid åtföljer övergången från en viss ställning i universum i motsats till evolutionen genom olika stadier inom en och samma ställning.
27:1.3 (299.3) Men den sista metamorfossömnen är någonting mer än dessa föregående övergångsslumrar, som har markerat de successiva ställningsuppnåelserna under uppstigningsskedet; härvid färdas de skapade varelserna från tiden och rymden genom de allra innersta gränsområdena av det tids- och rymdmässiga för att uppnå ställningen som invånare i Paradisets tidlösa och rymdlösa boningar. Vilans instiftare och fullbordare är lika väsentliga för denna transcenderande metamorfos som seraferna och deras associerade varelser är för den dödliga varelsens överlevnad efter döden.
27:1.4 (299.4) Du går in i vilan på den sista Havonakretsen och uppväcks till evigheten i Paradiset. När du där andligen återpersonaliseras känner du omedelbart igen den vilans instiftare som välkomnar dig till de eviga stränderna; Han är exakt samma första gradens supernaf som åstadkom den slutliga sömnen på den innersta kretsen i Havona; och du kommer ihåg den sista stora töjningen av tron när du igen en gång gjorde dig redo att anförtro omsorgen om din identitet i den Universelle Faderns hand.
27:1.5 (299.5) Den sista vilan i tiden har åtnjutits; den sista övergångssömnen har upplevts; nu vaknar du till evigt liv på den eviga boningens stränder. ”Och där skall inte längre finnas någon sömn. Guds och hans Sons närvaro är framför er, och ni är för evigt hans tjänare; ni har sett hans ansikte, och hans namn är er ande. Ingen natt skall vara där; och de behöver inget ljus från solen, ty det Stora Ursprunget och Centret ger dem ljus; de skall leva för alltid och evigt. Och Gud skall torka alla tårar från deras ögon; döden skall icke mera vara till, ingen sorg eller klagan, ej heller plåga skall vara mer, ty det som förr var är nu förgånget.”
2. Uppdragscheferna
27:2.1 (300.1) Detta är den grupp som från tid efter annan förordnas av den ledande supernafen, ”den ursprungliga förebildsängeln”, att leda organisationen för alla tre klasser av änglar: första, andra och tredje gradens. Supernaferna är som organisation helt självstyrande och självreglerande, med undantag av funktionerna för deras gemensamma ledare, Paradisets första ängel, som alltid verkar som ledare för alla dessa andepersonligheter.
27:2.2 (300.2) Uppdragsänglarna har mycket att göra med de förhärligade dödliga invånarna i Paradiset innan dessa antas till Finalitkåren. Studier och undervisning är inte den enda sysselsättningen för dem som anländer till Paradiset; tjänst spelar också en viktig
