hade blifvit så van vid att se er hvarje dag.
Man skall akta sig för vanor.
Har ni varit ond på mig?
Ond? Nej – Men jag kommer för att träffa er. Era vänner intressera mig icke.
Mina vänner? Jag har inga. Jag har ju dragit mig tillbaka från dem alla.
Sista gången var här åtminstone fullt hus.
Och derför straffar ni mig genom att bli borta fem dagar.
Ni tager allting så högtidligt. Hvad gör det, om jag kommer eller blir borta —
Kom – som förr!
Så nervös ni är!
Jag kan inte uthärda att se er ond.
Jag är icke ond. Det är ni som är tragisk.
Jag rår inte för det. Dessa dagar ha varit så förfärliga.
Jag delar aldrig med någon.
Hur kan ni tala så! Är jag inte så likgiltig emot alla mina gamla bekanta —
Det begär jag ju inte; jag begär ju ingenting alls. Jag är det beskedligaste lam under solen.
Ni är ond. Åh, hvad skall jag göra för att få er god igen!
Seså! Låt oss inte bråka om det. Nu är jag ju här och – ser man på! En ny klädning. Är det för min skull?
Nej – ja – skrattar – jo.
Ni har fått ett helt annat uttryck i ögonen sedan någon tid. Och ni har lärt er skratta.
Конец ознакомительного фрагмента.
Текст предоставлен ООО «ЛитРес».
Прочитайте эту книгу целиком, купив полную легальную версию на ЛитРес.
Безопасно оплатить книгу можно банковской картой Visa, MasterCard, Maestro, со счета мобильного телефона, с платежного терминала, в салоне МТС или Связной, через PayPal, WebMoney, Яндекс.Деньги, QIWI Кошелек, бонусными картами или другим удобным Вам способом.
